Tomatbonanza!

Vad göra med alla tomater?

Att ha kilovis med tomater i kylskåpet hela vintern funkar inte så de måste omhändertas på en massa andra spännande sätt.

Först och främst vill jag slå ett slag för eftermogning inomhus. Jag vidhåller, efter flera års experimenterande, att 75% av tomaterna kan mogna i rumstemperatur. De enda undantagen är

a) de som har en liten skada eller ett dolt begynnande mögelangrepp

b) de som är pyttesmå

Vissa påstår att mognadsprocessens sista fas, då tomaten slår om från grönt, måste ha inletts innan skörd men där håller jag inte med. Även stenhårda knallgröna tomater har mognat hemma hos mig.

En tomatkvist som har hängt i köket på eftermogning. Går hur bra som helst.

Delade tomater uppradade i långpanna. 175 grader och 60 minuter senare har man grundämnet till tre olika tomatprodukter.

Farbror Grön. Han skriver mycket bra saker. Bland annat hur han gör egna krossade tomater, tomatpulver och tomatsirap. Jag gör likadant tänkte jag. Och krossade tomater blev det, bättre än de jag har gjort tidigare. Tomatpulver kunde jag också ha gjort men jag avbröt processen ett steg tidigare än Farbror Grön eftersom jag upplevde skalen aptitligare i hel form än malda.

Genom att ugnsbaka och skala tomaterna innan de krossas så blev konsistensen bättre än när jag har krossat färska tomater. Smaken blev mindre vattnig dessutom.

Skalen är lätta att dra av efter en timmes ugnsbakning. Dessa lade jag i min tork, ca 60 grader i några timmar. Därefter var skalen krispiga och smakmaxade.

Det kändes helt fel att mala skalen till pulver när de kan bli så här vackra i en glasburk. Dessutom tror jag att det blir en snackis om man toppar gästernas middagstallrik med ett torkat tomatskal.

När man ändå bakar tomater i ugn så kan man ju köra en plåt på väldigt låg värme under jättelång tid. Med ugnsluckan på glänt. Då får man inte soltorkade tomater men något som är väldigt likt. Tror faktiskt att torken hade varit smartare för detta. Nästa gång…

Ugnsbakade tomater tillsammans med vitlöksklyftor, timjan och oregano – allt från egen odling. Detta dränktes i en ekologisk olja, salt och peppar. Har ingen som helst aning om hur detta smakar. Än.

När jag ändå nämner örter så vill jag berätta hur jag tar hand om några av dessa. Rosmarin övervintrar inte i Kilsbergen men det är värt att köpa en liten planta på våren och skörda en fyra gånger så stor på hösten. Rosmarin behåller sin goda smak om den torkas och jag gör det enkelt för mig; radar upp kvistarna på en handduk inomhus och där får de ligga i ett par veckor.

Efter torkning är det lätt att repa av bladen och förvara i burk. Riktigt gott på rostade rotsaker.

Timjan tycker jag är bättre att frysa. Jag lägger kvistarna i en påse och slänger i frysen. Då faller bladen av och sedan är det bara att fiska upp kvistarna. Kvar ligger de mycket aromatiska små bladen!

I veckan var jag på föreläsning med Philipp Weiss och Annevi Sjöberg. De har skrivit boken “Fleråriga Grönsaker” vilket är en superbra bok om man vill utveckla sitt odlande. Här visar de till exempel på näringsvärden i olika grödor och ni ser ju själva: inget slår brännässlan. Finns överallt och är gratis. Kräver ingen gödsel, ingen vattning och ingen specialjord. Världens mest hållbara grönsak.

Förra helgen hände detta i Getingedalen. Snart kommer den på riktigt…

Prognosen sa snö och så blev det. Snöfall hela lördagen men den låg så klart inte kvar.

Nu är det extra spännande med odlingen av höst- och vintergrönsaker. Kommer de att hålla vad de lovat? Klarar de verkligen frost och minusgrader? Kan jag skörda sallad under snön? Mer om detta i mitt nästa inlägg!