Man kan fortfarande köpa svenska äpplen i affärerna. Jag väljer alltid dessa när de finns. Och när de inte finns så frågar jag efter dem. Om vi spelade våra kort rätt så skulle vi kunna äta svenska äpplen året runt. Trots det importerar vi tonvis med äpplen. De mest långväga kommer från Nya Zeeland. Vansinnigt.
Genom att odla äpplen med goda lagringsegenskaper och genom att lagra dem på ett gynnsamt sätt så behöver äpplena varken besprutas eller importeras. De finns överallt. Ni har säkert sett massor av äppelträd, dignande av frukt, som ingen tar hand om. Detta måste vi råda bot på.
RÄDDA FALLFRUKTEN!
Varje höst ruttnar tusentals ton med goda äpplen bort i svenska villaträdgårdar. Samtidigt kör vi till affären och köper långväga äpplen och dricker stora mängder importerad apelsinjuice istället för att göra egen äppelmust. Länk till citatets källa finns här.
Man kan göra som min pappa, helt enkelt knacka på och fråga. “Ni har fina fruktträd. Om ni inte kommer att ta hand om all er frukt själva så får ni gärna ringa mig så gör jag det.”
Man kan också hålla koll på Fruktförmedlingen. Där förmedlas bär och frukt som annars skulle förgås.
Fallen Fruit är en global organisation på samma tema. Förutom att förmedla outnyttjad frukt så jobbar de för att öka förståelsen för att vi måste ta hand om och fördela våra resurser och sluta skicka mat över hela jorden.
När jag tänker efter så gillar jag nog min pappas metod bäst. Det skapar ju även möten mellan människor som kanske aldrig annars skulle träffas. En bristvara nuförtiden.
Själv har jag full sjå att få behålla mina äpplen eftersom älgarna äter upp dem. Mer om det i september för det är då det brukar hända. När jag träffade mina kurskamrater på utbildningen i Småskalig odling/permakultur senast så pratade vi bland annat om detta. Ett knep som hade gett positivt resultat för andra var Djurskrämman. En rörelsesensor sätter igång ljus och ljud vilket älgen tydligen ogillar. Kanske något för mig?
Nu över till trevligheter. Här följer en bildkavalkad från Getingedalen och årets odlingar!
Rödluvan är vårt starkaste äppelträd, både på pappret och i praktiken. Rekommenderas!
Ett tydligt bevis på att persiljan är tvåårig. Det står “persilja 2015” på skylten.
I växthuset samsas förodling med medelhavsväxter. Basilika och koriander är sått och mår också bra här inne.
Sockblomma! En oemotståndlig perenn med bara en funktion; att vara förtjusande. Jag kan inte låta bli den. Har just skaffat fler och planterat ihop dem i min skuggrabatt.
Smulgubbar på G…
Dags att ta första skörden av gräslöken innan den går i blom!
Gråpäronträdet blommar som aldrig förr.
Getrams är också ett perenn som golvar mig. Jag tycker att den är helt underbar med sina vita hängen. Mår bäst i skuggan.
Vindruvsämnen i växthuset.
Vy över sparrislandet och rabarberbuskaget. I förgrunden syns blomsterbadkaret där vi har sått blandade fröer. Gurkört, ringblomma och rosenskära kommer att omringa en klättrande klockranka. I mitt huvud är det jättefint. Längst ner till vänster skymtas några av odlingslådorna, lite humle och i betongröret har jag sått dill.
Hemgjuten betongkruka med taklök står vid växthusentrén och hälsar välkommen.
Den tidigaste potatisen kommer fint. Rocket gör skäl för sitt namn. Eftersom jag använder kökskompost som gödning och jordförbättrare så hittar man alltid äggskal, nötskal och avocadokärnor i vår jord. Jag gillar det. Kretslopp at it’s best.
Längs klätterstödet kommer sockerärtorna troget. Dessa kan sås tidigt. Är inte lika känsliga som bönor som vill ha 15 grader i jorden. (Sånt mäter jag med en ugnstermomter.)
Någon av alla kålsorter. I år ska kålen odlas utan nät men med Turex. En 100% biologisk produkt som ska sprayas på växterna så fort larverna uppenbarar sig. Redan nu kan kålen bli lite angripen av jordloppor (hål i bladen) men om man strör aska intill raden så ska det tydligen hjälpa. Man ska dock vara försiktig med aska eftersom den innehåller kadmium.
Nu gäller det att hålla undan ogräset så att alla små plantor får fri lejd. Och vattna. Hej flera regntunnor!
Comments