Det finns så många olika sätt att odla på och egentligen är det få som är fel. Det beror ju på vad man har för målsättning och syfte med sitt odlande.
Det fanns en tid då jag tyckte att förkultiveringen var ful och skrymmande. Det stod krukor i halva huset, matbordet var ständigt ockuperat av brickor, plantor, miniväxthus och otäck extrabelysning. Då köpte jag lite snyggare saker för att stå ut. Lite zinkkärl och sånt som jag kunde leva med.
Nu är det andra bullar. När självförsörjning blev en målsättning och permakulturen blev en del av mitt liv så fick odlandet andra värden och jag ser inte längre fula krukor, jag ser hållbarhet och ekonomi. Jag har dessutom flyttat ner förodlingen i verkstan för att göra det till en del av det dagliga arbetet.
Apropå permakulturen så nämner jag denna kortfattat i artikeln som publicerades i NAs Bostadspuls i lördags. Jag känner att presentationen inte blev riktigt rättvis så jag ska skriva mer om permakultur framöver.
Reportaget från Bostadspuls i lördags, 4 mars.
Om självförsörjning är ett mål så gäller det på många fronter. Det handlar inte bara om det ätbara som kommer ur jorden utan det handlar om allt runtomkring också. Krukor, fröer, vatten, gödning och jord. Den som spar hon har. Det jag inte kan vara självförsörjande på försöker jag att skaffa så billigt och begagnat som möjligt.
Så här pass självförsörjande är jag under förkultiveringen:
Krukor
Jag sparar alla krukor jag får. Jag sparar även allt som kan funka som krukor. Fyrkantiga krukor är bäst för rötterna. I en rund kruka kan du får rotsnurr om du är ouppmärksam och det kan vara svårt att få rötterna att sluta snurra efter omplantering. Då måste man rafsa lite i rotsystemet vilket kan göra mer skada än nytta. I en fyrkantig kruka händer inte detta.
Penséer, hyacinter och lite annat kommer ofta i fyrkantig kruka, dessa sparar jag alltid. Avklippta mjölk- och filkartonger är perfekta krukor. De är vattentäta, går att klippa i valfri höjd och man kan välja om de ska ha dräneringshål eller inte. (Med en kontrollerad vattning behöver man inte alltid ha dräneringshål i botten.)
Även crème fraiche-burkar och andra byttor från mataffären kan funka utmärkt som krukor att förodla i.
Den perfekta krukan. Med avklippta hörn blir det bra dränering.
För ett par år sedan gjorde jag krukor av tidningspapper men det funkade så där. Jorden torkade väldigt snabbt och man fick vattna flera gånger om dagen. Liknande krukor är de som är gjorda av toalett- och hushållspappersrullar. En fördel är att papperskrukor förmultnar i jorden.
Tidningspapperskrukor anno 2015. Those where the days.
Brickor
Eftersom dränerade krukor är att föredra så måste ju dessa stå på något som samlar upp överskottsvatten. Det finns snygga zinktråg i handeln men det finns också för ändamålet avsedda av plast. Praktiskt men fult. Och lite för dyra. Min metod är att köpa skomattor på till exempel JULA, IKEA eller Biltema. Brukar aldrig kosta mer än 29 kronor och på JULA är det ofta rea, 19 kronor kostade de senast. Tålig plast och bra färg. Svart funkar nästan överallt.
Foto från JULAs hemsida.
En annan metod är att köpa begagnade brickor på Myrorna eller Erikshjälpen. Det gör jag om jag hittar sådana.
Växthus/lock/kruka
En pryl som man får med sig hem från mataffären är genomskinliga plasttråg. En del har till och med lock. Plommon, körsbärstomater och bladgrönt kommer ofta i en tunn och transparent box och denna ska man spara!
För tredje gången lägger jag nu ut samma bild:
Till höger ser man ett genomskinligt lock som skapar idealisk kondens och värme. Det är en gammal fruktlåda från ICA.
Trågen är också bra att bredså i. Det gör både Sara Bäckmo och Johannes Wätterbäck. Två av mina gurus.
Här har jag använt en sådan låda som uppsamlingskärl. Till höger syns ett helt miniväxthus med både topp och botten. Lite jord, några frön, en skvätt vatten och vips har man skapat sig en perfekt miljö för förkultivering av allt möjligt. När fröna gror så viker man bort locket, både för att de ska få fritt utrymme att växa och för att de vill ha det lite svalare efter uppkomst.
Extraljus
Det är svårt att börja förodla i februari utan extraljus. Plantorna blir väldigt långa, sköra och taniga vid den tiden på året.
Förr trodde man att det var nödvändigt med dyra speciallampor med den perfekta kombinationen av varmt och kallt ljus, blåa och röda toner och en massa lumen och lux och gud vet vad.
Nu vet man bättre. Vanliga hederliga lysrör av modell T5 duger gott. Och lysrörsarmaturer är skitbilligt på Erikshjälpen och sådana ställen. Lysrör finns på Biltema. Det får inte bli för varmt, det är väl det enda man ska tänka på.
Jag har riggat upp min begagnade armatur på två hinkar och när växterna växer så stoppar jag väl in några böcker under hinkarna. Det måste vara ett avstånd på 10-20 cm mellan lysrör och plantor för att de inte ska brännas. Är avståndet längre så har du ingen större nytta av ljuset. Om lysröret sitter fast i taket så får man väl lyfta upp plantorna mot ljuset istället.
Jag ser STOR skillnad på årets förodling mot alla andra år. Lysrör är Da Shit.
Gödsel
Om jag hade varit förutseende så hade jag haft torkade buketter med nässlor redo att koka te på. Detta beskriver Annika Christensen på ett enkelt sätt i sin blogg. Det hade varit ett utomordentligt gödningsmedel till småplantorna. Om jag vill så kan jag göra guldvatten men jag har ingen lust att skvalpa runt med urin inomhus. Jag har precis kommit över tröskeln till att använda det ohämmat utomhus.
Därför har jag köpt en flaska organisk gödning. Inte ett dugg självförsörjande.
Jord
Här har jag också slarvat. Om jag hade varit förutseende så hade jag tagit undan en säck med jord från någon odlingsbädd i höstas innan allt frös. Note to self. Därför köpte jag onödigt dyr såsord från Änglamark och sedan omplanteringsjord från Hasselfors. Skärpning.
Vatten
Man kan tycka att det känns löjligt att skriva om vatten men vattenbristen är stor i landet och i Örebro är det riktigt illa. Jag har skrivit om det förr men jag gör det igen; det bär mig emot att vattna med brunnsvatten. Jag samlar så mycket regnvatten jag bara kan och inför kommande säsong har jag skaffat ytterligare två stora kärl att samla detta i. Nu har jag massor av snö och den smälter snabbt inomhus så vattning är inget bekymmer alls.
I P1s Plånboken gjordes ett intressant reportage om alla onödiga trädgårdsprylar. Jag har länkat till det förr men det är värt att höra igen. Och om man kollar på alla nätbutiker med odling som specialitet så finns det massor av saker som man kan köpa men egentligen inte behöver.
Jordskopor, sådosor, fuktmätare, kryddsaxar, fröpåsar, planteringspinnar – you name it. Vad sägs om att använda nävarna, trädgårdsspaden och den vanliga saxen? Men visst trillar även jag dit i mina svaga stunder. Och visst finns det fiffiga saker att köpa. En jordtermometer skulle det nog kunna bli snart för min del. Hittills har jag använt baktermometern till allt vilket känns lite oaptitligt. Och ett kålnät kan nog vara aktuellt. Så mycket bättre än fiberduk och så mycket enklare än Turex. Permakultur handlar inte bara om självförsörjning, det är samtidigt en modell för att göra saker och ting lite lättare.
Ikväll får jag höra Farbror Grön i Östansjö och det ska bli jättespännande! Mitt nästa inlägg kommer med allra största sannolikhet att handla om detta möte.
Och vintersådden nalkas. Jag hoppas att jag har gjort detta till nästa vecka så att ni kan få en rapport.
Än är det vinter kvar säger mor.
Comments